Pac-Mans lansering 1980 fick arkadspelhallarna att blomstra över hela världen, även i Sverige. Du lade i en slant i spelautomaten, spelade ditt spel och om du hade tur vann du kanske någon gratisomgång. Det var så de var byggda. Självklart lockade detta ungdomar i mängder, något som var omtyckt hos alla. Svenska politiker spikade nämligen en ny lag 1982 som innebar en reglering av dessa spelhallar, eller rättare sagt av automatspel. Det kallades för en skyddslagstiftning, som de ansåg var till för att skydda barn och ungdomar från skadliga miljöer. Det var mer än 30 år sedan. Ändå slår detta nu tillbaka mot dagens internetcaféer.

Anders Röhr, Lotteriinspektionen.

Lotteriinspektionen är den myndighet som har på sitt bort att se till så att “Lag (1982:636) om anordnande av visst automatspel” efterlevs. När de traditionella arkadhallarna numer är utdöda har de så hittat nya offer, nämligen dagens internetcaféer. Fast om vi sak vara riktigt korrekta verkar de inte själva veta riktigt vad som ska kräva licens och inte. Tidningen M3 publicerade den 26 juni en intervju med Johan Röhr, chefsjurist på Lotteriinspektionen. I intervjun ställer M3:s reporter frågan hur man drar gränsen mellan ett vanligt internetcafé, som endast tillhandahåller datorer för surf och e-post, och den kategori som Inferno Online tillhör, var spel är huvudattraktionen. För att markera frågans vikt tar man upp exemplet med att det ju faktiskt går att spela en rad spel online även via webbläsaren.

– Ja... Det blir ju krångligt om man letar efter sådana här gränsdragningsfall, svarar Johan Röhr på det.



Lotteriinspektionen verkar inte riktigt själva veta hur de ska hantera den här tolkningen av lagstiftningen. Som sagt tillkom lagen 1982. Den har däremot uppdaterats vid en rad tillfällen, senast 2009 när straffvärdet ändrades. I grund och botten är det däremot samma lag som infördes året då Iron Maiden släppte skivan “The Number of the Beast”. På detta har man dock en förordning som i sig senast uppdaterades 2012. Det är på alla sätt och vis anmärkningsvärt hur kammarrätten, som 2006 fastslog att även internetcaféer av Inferno Onlines typ ska omfattas av lagen, gjorde sin bedömning. Huvudargumentet i domen var egentligen fortsatt att det handlar om en skyddslag, för att skydda barn och ungdomar från skadliga miljöer.



Kalle spelar fotboll, han är 12 år. Han ser inte riktigt ut som alla andra och blir mobbad av sina lagkamrater. Olle är 16 år, han är med i kommunens schackförening. Han förlorar mot de som är flera år yngre och blir utfryst för att han anses vara alldeles för dålig. Pelle är 14 år och skejtar. Hans mamma har lärt honom att använda alla de skydd som finns men på den lokala skejtrampen blir han hånad och utfryst för att han har dessa. Dessa miljöer regleras inte i någon skyddslagstiftning, ändock riskerar de vara minst lika skadliga ifall inte rätt kultur upprätthålls av de som är ansvariga för aktiviteterna. Hur kan det särskiljas på detta vis?

Anton Budak, IOS AB, tvingas öppna plånboken.

Inferno Online är först ut att betala för att få en licens. Ja för självklart räcker det inte med att ansöka om den, de måste även betala 30 000 kronor i avgift. Till detta kommer avgifter vid eventuella inspektioner som ansvarig myndighet kan komma att genomföra i framtiden. Allt detta för att man erbjuder spel- och datorintresserade en plats att träffas, umgås och många gånger komma bort från sin vanliga miljö (som många gånger kan vara påfrestande, för att inte säga skadlig). Det är alltså det straff som svenska staten påför Inferno Online och andra internetcaféer, allt grundat på ett över 30 år gammalt påhitt.







Skydda ungdomar? Jo tjena! Börja med att skydda de som utsätts för mobbning dagarna i ända när de är på skolan istället. Där kan vi snacka om skadliga miljöer.



Fast lite kan vi andas ut, för stunden. Som jag utläser lagen och det prejudikat som finns drabbar detta inte tillfälliga LAN-evenemang som exempelvis DreamHack.